Hållbara logistiklösningar är en viktig länk i värdekedjan för gröna batterivärdekedjor
Tomas Häyry, Stadsdirektör i Vasa och ledare för GigaVasa-teamet
När arbetet med batterifabriksområdet i Vasa påbörjades i slutet av 2016 undersöktes hela batterivärdekedjan. Ganska snabbt blev det klart att batterier inte produceras så hållbart som möjligt ute i världen. Därför har målet med GigaVasa-arbetet hela tiden varit att möjliggöra produktion av gröna batterimaterial här i Vasaregionen.
Foto Katja Lösönen
En viktig länk i en hållbar batterivärdekedja är så korta logistiska avstånd som möjligt. På andra håll skeppas mineraler som nickel och kobolt från en kontinent till en annan, först till batterikemikaliefabriker, sedan till prekursor- och katodmaterialfabriker och vidare till battericellfabriker och batterifabriker. En sådan verksamhetsmodell med långa transportavstånd i olika stadier av värdekedjan är både ekologiskt och ekonomiskt ofördelaktig, och koldioxidavtrycket för de färdiga batterierna växer snabbt överraskande stort. Det är ologiskt, eftersom till exempel elektrifiering av trafik förväntas minska just koldioxidutsläppen från trafiken.
Därför är Finlands och Vasaregionens möjligheter att uppnå hållbara logistikkedjor en betydande fördel när det gäller batteriernas koldioxidavtryck. De viktiga batterimaterialen behöver bara transporteras en kort bit till Vasaregionen, vilket gör att de färdiga batterierna är så hållbart tillverkade som möjligt. Här behöver batterimineraler inte skeppas med fartyg från andra sidan världen till Vasa.
Stambanan transporterar både material och arbetskraft för projektet i gigaformat
Under byggandet av batterifabriksområdet kommer mängden gods som passerar mellan Vasa och Seinäjoki oundvikligen att öka, både då det gäller både inkommande och utgående varor. Tidigare har pappersmassa transporterats längs rälsen, i framtiden kommer olika batterimineraler också att fraktas. Därför är det nödvändigt att förbättra förmedlingskapaciteten på stambanan.
Minuterna spelar roll då vi talar om kapaciteten för passagerartrafiken, och om att vi behöver hundratals, till och med tusentals arbetstagare i Vasaregionen när de planerade Johnson Matthey- och FREYR-fabrikerna börjar byggas på GigaVasa-området nära flygplatsen. Det måste också finnas utrymme för den växande fraktvolymen.
När de planerade fabriksprojekten förverkligas är det fråga om byggprojekt i gigaformat, som kräver mycket arbetskraft, varor och material både under byggnadsfasen och då fabrikerna är i drift. Antalet jobb i Vasaregionen kommer att öka med tusentals, och det är klart att inte alla anställda kommer från regionen, utan kommer till jobbet från ett större område. Därför är snabbare och bättre förbindelser mellan stambanan och dess anslutningar, som Vasa–Seinäjoki-banan, mycket viktiga för Vasaregionen.
Passion för att rädda världen
I den energiska Vasaregionen, i hjärtat av EnergyVasas energiteknikkluster, brukar vi säga att varje anställd i klustrets företag kan säga att de kommer till jobbet på morgonen för att rädda världen. Företagen utvecklar grönare teknik, vilket innebär att arbetet verkligen har betydelse nu och i framtiden. Byggare och anställda på GigaVasa-området kan snart bli en del av det här gänget som jobbar för en för en bättre framtid. Oavsett om de bor nära eller lite längre från sin arbetsplats är det viktigt att de också har möjlighet att göra sin pendling så grön som möjligt. Därför är utvecklingen av stambanan ett livsvillkor för Vasaregionen.