Siirry pääsisältöön

Ajankohtaista

Blogi
Julkaistu 6.5.2022

Järnvägen och den norra korridorens roll i framtidens sammanhållning

Mats Brandt

Mats Brandt, landskapsdirektör, Österbottens förbund

På en kontinent som de senaste åren märkts av en kraftig strukturomvandling, en serie ekonomiska kriser, pandemi och krigsutbrott finns det enligt min mening en större efterfrågan på sammanhållning än någonsin tidigare i modern tid. Vi dras ännu med sviterna från den ekonomiska krisen 2008 och nivån på offentliga investeringar har ännu inte nått tillbaka till tidigare nivåer. Samtidigt kräver den gröna omställningen allt kraftigare åtaganden från samhällets sida. Detta syns även i den åttonde kohesionsrapporten, som är aktuell i EU-sammanhang. Under programperioden 2014–2020 gjordes nästan hälften av de sammanhållningspolitiska investeringarna i infrastruktur, vilket bidragit till att järnvägstrafiken förbättrats i södra och östra EU. Det krävs fortsatta investeringar i östra EU, i synnerhet för att stödja övergången till en koldioxidfri ekonomi. (1)

Sammanhållningspolitiken är på ett europeiskt plan ytterst central för att främja hållbara transporter och undanröja flaskhalsar i viktig transportinfrastruktur. Den gör det på många sätt, också genom politikinstrument som TEN-T (Trans-European Network) och CEF (Connecting Europe Facility), för att stöda sammanhållningen genom förbättrad tillgänglighet mellan regionerna. Under förra programperioden 2014–2020 kom ungefär 18 miljarder från olika strukturfonder direkt till investeringar i järnvägar och därutöver ytterligare 11 miljarder från kohesionsfonden via CEF till järnvägar. (2) Finland är inte direkt förmånstagare i kohesionsfonden, men EU-finansieringen är trots det viktig för utvecklingen av vår infrastruktur och våra nät. Huvudbanan är Europas norra korridor, precis som emeritus landskapsdirektör Esa Halme skrivit. (3)

För Österbottens del behandlar landskapsfullmäktige i maj vår regionala trafiksystemplan. Visionen lyder ”Det innovativa trafiksystemet stödjer den internationella konkurrenskraften i Österbotten och stärker landskapets attraktionskraft genom att möjliggöra en smidig och trygg vardag för alla”. Bland målsättningarna märks konkurrenskraftiga internationella och nationella förbindelser, där vi särskilt för persontrafiken också stöder oss på huvudbanan. För oss som bor och verkar i ett exportintensivt gränslandskap är multimodala transporter livsviktiga, våra hamnar och sjövägar, landsvägar, flygtrafiken och, inte minst, järnvägen. Det nya Europa som vi vaknat upp till behöver sammanhållningen. Det som förenar oss västerut hör till allas våra viktigaste framtidsinvesteringar. (4)

Källor

(1) Eighth Report on Economic, Social and Territorial Cohesion. European Union 2022. Hänvisat: 1.5.2022. Cohesion in Europe towards 2050: 8th Report on economic, social and territorial cohesion (europa.eu)

(2) Cohesion Policy Rail Investments. Hänvisat: 1.5.2022. https://cohesiondata.ec.europa.eu/stories/s/In-profile-Cohesion-policy-rail-investments/ruwb-xkpv/

(3) EU TEN-T Core Network Corridor. Hänvisat: 1.5.2022. https://paarata.fi/eu-ten-t-core-network-corridor/

(4) Österbottens trafiksystemplan 2050. Hänvisat: 1.5.2022. http://liikenne.pohjanmaa.fi/sv/